Sömn.

Innan jag fick barn var jag hur morgonpigg som helst,
jag sov aldrig längre än till 9:00 till Martins förtret,
han skulle nämligen kunna sova hur länge som helst om han fick.
När vi fick barn blev det precis tvärtom.
Jag är så trött på morgonen!
Det spelar heller ingen roll om jag går och lägger mig tidigt på kvällen,
jag vill bara sova!
Men det är ju så när man har barn,
ingen ro och ingen rast.
Jag brukar muttra mig igenom morgonen och ta tid på mig att bli människa.

Nu när jag till råga på allt har väldigt ont i magen gör det ju inte saken bättre.
Min morgontrötta make har verkligen ställt upp på mig de här dagarna.
Han har släpat sig upp och fixat barnen, lämnat dem på dagis för att sedan åka till jobbet.
Jag känner mig lite smått bortskämt för tillfället.
Mår jag bättre till helgen ska han få frukosten serverad varje dag.

Jag kan nästan sätta en slant på att den dagen jag får sova på morgonen igen kommer jag vakna klocka 7:00.

Kommentarer



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: