Samtalet.

Jag har suttit som på nålar i tre veckor och väntat på samtalet, samtalet som kanske ska förändra våran framtid. Samtalet som kanske skulle ta oss ifrån värmland.
Idag när Martin kom hem från jobbet sa han att dem hade ringt, och det pirrade till i hela min kropp.
"dem sa att dem bestämmer sig efter nyår i stället".

Precis i den stunden var det som om någon stack en kniv i hjärtat på mig.
Det är tyvärr så det känns just nu.
Min framtid då? Barnens?

Jag vet inte vart jag ska ta vägen.

Kommentarer


Postat av: Zarah

Usch, jag har väntat tillsammans med dig för att veta om du ska flytta eller inte. eftersom jag läst hur gärna du vill flytta har jag hållit tummarna för dig.



Jag tycker så synd om dig, jag kan verkligen förstå hur du känner dig och jag finns här <3



Jag är inte jättebra på att höra av mig och komma på fika och sådant, men jag finns här någonstans i bakgrunden. =)

2010-11-25 @ 19:38:56
URL: http://fluflu.blogg.se/

Postat av: Mette.

Är det sant?! fy fan. Jag känner med dig Erica. Precis som Zarah har jag hållt alla tummar och tassar här hemma för att du ska få en framtid att längta efter. Tänker på dig snäckan. Puss o kram!

2010-11-25 @ 19:48:29

Postat av: Christian

Typiskt. Flytta hit i alla fall.

2010-11-25 @ 20:12:37

Postat av: Elin

Nääääääääää vad segt! Lider med dej! Men det kunde ju har vart värre om man tänker så.. de hade ju kunnat ringt och lämnat ett tråkigt besked och då är det ju ändå lite bättre att få vänta lite till. Fast jag förstår hur jobbigt de är!! Kramar

2010-11-26 @ 22:52:59
URL: http://e-lindahl.blogspot.com/


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: