Svart på vitt

I morse kommer min treåring fram till mig och säger allvarligt: "mamma, du vet att du har snopp va?".

Jag visste inte vad jag skulle säga....

Nu verkar det verkligen som om våren är här för att stanna och då behövde barnen lite nya kläder. Tänkte jag skulle visa upp dem eftersom jag är helt försälskad i dem, billigt och snyggt!



Lowe valde stövlar alldeles själv, visst är dem fina!!

Nu när vi ska flytta är vissa glada och vissa ledsna (vissa både och), sedan finns det en tredje grupp som säger: "då kan ju inte vi komma och hälsa på". Jag vill påpeka att dessa personer som sagt såhär har inte kommit och hälsat på oss en enda gång och vi har bott här i TRE år, bra att ni kommer på nu att vi bor här och gärna hade bjudit på en fika. Jag kan tillägga att vi hälsat på hemma hos dessa personer.

Man saknar inte kossan fören båset är tomt.
MU.

Den här lilla charmiga skålen fick jag av min mormor och morfar, de visste att den betydde mycket för mig, när jag ser på den minns jag så fina saker från när jag var liten. Eftersom färgtemat i vardagsrummet är grönt passar den in perfekt.


Ordning och reda är väl egentligen inte mitt område men jag kunde inte låta bli att köpa den här på en loppis (20kr) och försöka vara lite organiserad.


Jag älskar levande ljus, den här ljushållaren köpte jag på en loppis för 40 kronor, den var perfekt att ställa i ett litet hörn som var tomt.

Stora pojken har rotat i en låda här hemma och kommer ut i köket med en liten plastförpackning (kondom), han säger:
-Pappa vad är det här?
Pappan blir tomatröd i ansiktet och säger:
-ehm..eh..ehm...en ballong.......

Idag när vi skulle gå ut sa mellanpojken att han skulle jaga alla flickor ute på gården när vi kom ut, då frågade jag honom varför han inte skulle jaga pojkarna, han svarar:
-jag vill inte jaga pojkarna för dem är mina prinsessor.

Vad har ni för intressen? Förutom musik/teater är jag väldigt intresserad av inredning. Musik/teater är min grej, inredning är väl egentligen inte det, men jag är nyfiken och vill lära mig mer om det.
Det viktigaste är ju att man själv känner sig nöjd med sitt hem, vad tex Simon & Tomas skulle säga skiter jag blankt i.
Som jag tidigare har skrivit så tycker jag att det handlar om detaljer, att köpa nya och stora möbler hela tiden blir dyrt i längden. Ljusstakar, skålar, burkar, små lampor, blommor osv är sådant jag tycker är roligt. Det mesta jag äger är köpt på IKEA och på loppisar. Loppisar är väl egentligen min favorit. Jag har även färgtemat i nästan varje rum.
Tänkte att jag skulle lägga upp lite bilder åt er som inte har följt min blogg så länge.

Hörnskåpet i köket är inte en liten detalj, men jag älskar den. Jag fick den i födelsedagspresent förra året och den är köpt på en loppis. Att se färgtemat i köket är inte så svårt va?


Kakeldekoration är också en favorit som kan göra vilket kök som helst lite mer inbjudande, jag köpte de här på lagerhaus.

Jag vet att jag inte har skrivit ett intressant inlägg på väldigt länge, det är nog mest för att det jag har i huvudet inte platsar sig här på bloggen.
Det mesta kretsar kring flytten nu trots att det på ett sätt känns så långt bort, men av erfarenhet så vet jag att tiden går fort och att vi snart är där.
Jag är realist och letar lägenheter, Martin är inte realist och letar hus, när han väl hjälper till att leta lägenheter letar vi inte alls efter samma sak...

Jag kan inte släppa det här med att hitta ett boende, jag skiter i om ni blir trötta på mig för då kan ni lika gärna sluta läsa. Att hitta ett boende är väl liksom prio ett när man ska flytta?
Jag kanske har blivit lite besatt men jag vill ju bara att vi ska få ha det bra nu när vi äntligen flyttar hem igen.

Jag sa åt mig själv att inte leta lägenhet fören månadsskiftet, men jag har inte kunnat låta bli, fortfarande ingen lycka dock. Jag avskyr poängsystem, verkligen avskyr. Det finns lägenheter, men vi kan inte få dem trots att vi ska flytta 23 mil, det gör mig förbannad. Nu har vi tittat på stora trerummare, men nej, jag vill verkligen inte klämma in oss i en trea bara för att vi måste få tag på en lägenhet. Vi är också lite oense om i vilka områden vi vill bo i, är det inte min tur att välja nu?

Dagen har varit relativt stillsam, jag borde ha suttit med näsan i böckerna men det har jag inte. I stället har jag packat, skolat in barn på dagis och gjort mössor av folie.
Jag har också insätt att jag inte klarar av att tänka på att jag om några månader ska vinka av några av mina bästa vänner....

Att hitta en ny lägenhet var visst lättare sagt än gjort.
Våra krav är:

• Det måste ligga lite utanför staden så att inte barnen blir påkörda om dem går utanför dörren.
• Gärna lite större grönytor som man kan leka med barnen på.
• Gärna en lekpark i närheten.
• Nära till förskolor/skolor.
• 4 rok eller större.
• Bra bussförbindelser.
• Inte för hög hyra (vi bajsar nämligen inte pengar).

Idag har jag köpt kartonger och efter middagen ska jag göra någonting jag längtat efter i tre år, packa! Det ska bli väldigt spännande att se vad man har för roligt/inte roligt i lådor och skåp.

Tänkte slänga ut en (oseriös) fråga såhär på lördagseftermiddagen!
När du går på toaletten, viker du eller knögglar du pappret när du ska torka dig?
Personligen är jag en knögglare eftersom jag aldrig har förstått varför man ska vika pappret man ska torka sig i röven med.

Jag vill att det ska bli tisdag nu! för då öppnar antagningen för universitetet och jag har ju äntligen bestämt mig för vad jag vill bli. Nyfiken?

Idag har jag haft föreläsning med världens bästa MAM och jag fick vet att vi inte ska ha honom mer! Han är så bra på att få mig att förstå, jag kommer sakna honom.
Efter föreläsningen gick jag hem till Z och kafferepade utan kaffe och nu sitter jag hemma och ska börja med middagen.
Ikväll ska jag på spelkväll med bekanta och obekanta, skönt att komma bort och träffa människor!

Ni som känner mig eller som har följt min blogg länge vet att enda sedan jag flyttade till Värmland har jag velat flytta hem, det har varit mitt mål och min längtan.
Idag ringde Martins telefon, det gör den jämt så jag tänkte inte så mycket mer på det.
När han la på luren sa han: jag har fått jobbet om jag vill ha det.
Jag har funderat i tre år på hur jag skulle reagera om han fick ett jobb hemma i Norrköping, kanske skulle jag gråta lite eller skratta.
När vi u satt här med det positiva beskedet blev jag helt stum och jag vet inte riktigt om jag har förstått det än, vi ska flytta hem!
Jag ringde genast runt till min familj och berättade den glada nyheten.

Det får mig att tänka på inlägget jag skrev igår, inlägget som handlar om vilka jag faktiskt lämnar bakom mig. Underbara människor som jag har fått lära känna och hoppas att jag kommer ha för alltid oavsett vart jag bor. Som jag skrev igår, hur det än hade blivit så hade det blivit jobbigt.

I morse var jag så pepp för att få åka till uni och gå på föreläsning, men dagen tycks bara bli sämre.
Jag känner mig värdelös och jäkligt missförstådd.
Jag har åsikter som vem som helst, jag har bara väldigt svårt att formulera mig ibland och blir då tyvärr ofta missförstådd.
Det känns som jag har trampat flera personer på tårna idag för att jag med min usla argumentation försökt uttrycka mina åsikter, och nu känns det som om alla är emot mig.

Jag trodde våren var på väg, idag snöade det.
Jag vill ta fram mina vita converse och gå på bar asfalt.
Jag vill dricka kaffe i parken och se på när barnen leker och skrattar.
Jag vill höra fåglarna kvittra på morgonen när solen går upp bakom huset.

Igår satt jag och funderade lite på väg upp till universitetet. Nästa månad ska vi få veta om Martin får jobbet eller inte (det var liksom på tiden), om vi ska stanna kvar här eller flytta hem, om jag ska fortsätta studera här eller inte.
Det har varit min högsta önskan i över tre år, det är ju bara det att det finns människor här jag kommer sakna, så det kommer ju bli jobbigt hur det än blir.
Antingen kommer jag få fortsätta sakna min familj och mina vänner hemma, eller så kommer jag få sakna alla fina människor jag träffat här.
Blir man någonsin nöjd?

Igår var det internationella kvinnodagen och invigningen av Festival för systerskap!
Vi samlades på torget i stan och manifesterade.
Därefter gick vi till stadsbiblioteket och fikade lite.

På kvällskvisten lyssnade jag och mina vänner på författaren Barbara Voors, en väldigt intressant föreläsning som handlade om skrivande.

Efter mötet med Barbara gick jag och två vänner och tog en öl (jag tog ingen öl, men det lät liksom bra).
Vi pratade, drack och skrattade och mötte nya människor.

Just det, jag klarade mitt livs första hemtenta!!

Jag är nyss hemkommen från ett samtal med fyra partier (V,MP,C och FP).
Väldigt spännande, det väckte så många känslor.
Temat var jämställdhet och det var väldigt intressant att se hur olika de var i sina argument för ökad jämställdhet i vårt samhälle.

Det som dock etsade sig fast mest i mitt huvud var folkpartiets kandidat.
Först gjorde hon mig väldigt stolt när hon berättade om sin son och hur hon klär honom i rosa och låter honom leka med barbiedockor, så långt var jag med henne.
Men när hon sitter och säger att hon anser att man genom hushållsnära tjänster kan bidra till ökad jämställdheten vill jag bara lägga mig ner och gråta.
Visst, det kanske underlättar för henne som KVINNA, men är det inte ganska troligt att det kommer vara en KVINNA som kommer att uträtta den här tjänsten? (fast hon säger att det lika gärna kan vara en man). Är det inte troligare att det kommer en KVINNA? I dem flesta fallen vågar jag påstå det.
En KVINNA tar över KVINNANS roll och MANNEN går fri från ansvar.
Hon sa också att om alla proriterade sina pengar rätt så skulle ALLA ha råd med denna tjänst. I vilken värld lever den här KVINNAN? Inte i samma värld som jag verkar det som.
Har du en fet plånbok kan du köpa din lycka, my ass.

Jag hittade precis en bild på mig själv som är tagen för ett år sedan, jag känner verkligen inte igen mig själv alls. Däremot funderar jag på en ny piercing eftersom två av dem i underläppen är urtagna.

Jag har känt mig konstig i flera timmar, så kommer jag på att jag inte tagit min medicin.
Nu börjar jag känna mig som en människa igen.
Idag tvättar jag i tvättstugan, det har jag inte gjort sedan vi fick en egen tvättmaskin, men jag hade så mycket sängkläder att tvätta idag så jag behöver de stora maskinerna.
I morgon är det äntligen dags för föreläsning på universitetet, jag borde väl sitta med näsan i böckerna redan nu, men jag tror jag städar idag i stället.
Hur mycket man än städar så finns det alltid mer, jag fattar inte!

Nu har vi precis kommit hem från läkaren och det finns ingenting vi kan göra åt hans stackars tandkött.
Dem tog ett halsprov, men eftersom det var negativt så är det antagligen ett herpesvirus som har satt sig i munnen på honom. Blir det värre får vi åka in igen annars får han tyvärr ha ont tills det går över.
Dumma virus.

Ikväll ska vi iväg på en jourtid till läkaren med den minsta.
I torsdags upptäckte vi att hela tandköttet i hans överkäke var svullet, tänderna syndes knappt, det blöder och varar. Jag ringde 1177 och dem tyckte jag skulle få tag på bvc, det gick inte att få tag på bvc så vi ringde tandläkaren i stället. Tandläkaren sa att vi skulle rengöra tandköttet, thats it.
Nu har det dock blivit värre, det ser hemskt ut i munnen på honom. Jag ringde 1177 igen och berättade allting från början, idag fick vi en jourtid.
Jag hoppas vi komemr därifrån med någonting annat än rådet att rengöra, önska oss lycka till.

Jag är snart 24 år och jag är trebarnsmamma, när man berättar det för folk så brukar jag få höra "men var inte du väldigt ung när du fick ditt första barn då??".
Jo, jag var 17 år gammal, det var det bästa beslut jag tagit. Sedan kom det två små killar till.
Nu ska jag komma till saken.
Jag drömmer fortfarande om fler barn, men då kommer det invändningr från alla håll och kanter.
"nu räcker det väl?", "ska du inte skaffa ett jobb först" osv.

Varför, VARFÖR ska andra människor lägga sig i mina drömmar? Om jag drömmer om fler barn, kan inte jag bara få göra det då utan att andra ska lägga sig i och tycka. Bara för att jag drömmer om en stor familj betyder väl inte det att jag vill bli gravid precis nu på sekunden, och skulle vi vilja bli gravida precis nu på sekunden så är det inte någon annans angelägenhet.

Någon sa till mig en gång att hon inte vill skaffa barn förens hon har möjligheten att ge barnet precis allting. Mina barn har allting dem behöver. Dem kanske inte har en massa dyra prylar och tv-apparater i sina rum, men dem är lyckliga. Jag försöker lära mina barn att allting inte hadlar om prylar. Är det inte viktigare att kunna skänka barnen de mest grunläggande sakerna som tex mat, tak över huvudet och en jäkla massa kärlek?

Jag kommer fortsätta drömma om fler barn och jag hoppas att det en dag kommer att bli verklighet.

God förmiddag kära vänner!
Familjen har åkt iväg på äventy roch jag har städat av lägenheten så jag kan ta emot gäster ikväll!
Nu måste jag köpa lite dricka, toapapper och saker att tugga på, sedan är det bara att vänta på att folket kommer! Jag är laddad!

Jag har inte så mycket kvar att läsa nu, det går ju inte så snabbt heller eftersom jag blir avbruten av än den ena än det andra. Nu lägger jag ner boken för idag och slötittar på tv, i morgon skickar jag iväg lilla familjen och ställer till med vuxenfest.

Tummen ner för dippers, att göra varm choklad från grunden är mycket godare!

Min man säger att det här ska vara gott, dippers, man stoppar en i varm mjölk och så får man chokladmjölk. Jag har inte testat, kanske borde, någon som testat?

Idag ville mannen i huset åka hem, han tyckte det var jobbigt att arbeta på mobilt bredband (föräldraledig? pfft).Barnen var lugna i bilen vilket underlättade resan mycket.
Nu har jag städat undan lite, handlat och tvättat.
På ett sätt är det skönt att komma hem igen, jag har ju faktiskt mina fina vänner här, samtidigt är det jobbigt att behöva åka ifrån min familj hemma i Norrköping.
Hade det inte varit så långt hade man ju kunnat åka mellan städerna lite mer flitigt.

Jag har letat efter en länge, och nu äger jag äntligen en kobra!!!
Hoppas några av er blir liiiiite avundssjuka!