Svart på vitt

I morse ville jag inte gå upp, att ha varit sjuk i flera dagar har satt sina spår (plus att jag fick en mindre attack och blev uppe ganska långt in på natten), jag är helt orkeslös.
Dock har vi tre barn som ska sysselsättas så det var bara att pallra sig upp i alla fall.
Efter lite morgonbestyr åkte vi ut till Martins föräldrar och byta till vinterdäck, jag satt inne på köksgolvet och lekte med Theodor i stället.
Ända sedan vi flyttade hit för snart tre år sedan har vi varit ute hos dem varje helg, för några veckor sedan gick jag i strejk och jag har börjat vägra följa med.
Idag var jag dock tvungen att följa med och passa barnen när Martin bytte däck.
Jag tycker fortfarande man ska mysa och hitta på roliga saker med sin familj på helgerna i stället för att sitta där ute.
Visst, barnen tycker det är jättekul, men det är ett givande och ett tagande, vi bör umgås bara vi ibland.

När vi äntligen kom hem började jag röja undan lite, att jag har varit sjuk syns även på vårat hem.
Vi gjorde tacos till middag och åt upp det sista av tårtan till efterätt.
Barnen somnade tidigt som vanligt, och jag slängde i svart färg i håret (hon klippte bort så mycket hår igår att jag blev blond på vissa ställen).
Nu sitter jag i soffan och slöar, undrar om man ska våga sig ner till gymmet i morgon, eller ska man vänta tills snoret slutat rinna?