Svart på vitt

Två dagars fokus på skolan (examinerande redovisningar) och bloggen blir lidande, det hoppas jag ni har överseende med. Nu är den här kursen nästan färdig, nu laddar jag upp för begreppstentamen på fredag!

Idag när jag hämtade stora pojken från fritids berättade han någonting för mig, en sådan där sak som gjorde att jag kastades 18 år tillbaka i tiden.
Ett barn på fritids hade berättat historien om onda dockan för honom. Jag fick ont i kroppen bara av att höra det. När jag hörde historien om onda dockan i hans ålder grät jag, hade mardrömmar och utvecklade en galen fobi för dockor. Jag är snart 25 och har fortfarande svårt för dockor.
Han återberättade den med inlevelse men samtidigt med ett stort allvar, jag hörde att han själv tyckte det var lite obehagligt. När han berättat färdigt blir han tyst en stund och sa sedan: "Nu har jag en hel lista med mardrömmar mamma".
Jag tror honom. Ingen kan skylla hans mardrömmar på mig i alla fall.