Svart på vitt

Ny dag,nya möjligheter.
Andra dagen i skolan.
Vi började med att gå igenom nästan hela hinduismen på 1,5 timme.
Mitt huvud knakar just nu.

J bjöd mig på kaffe idag igen.
Han är för go!
Helt fantastisk faktiskt.

I morgon har jag bara en lektion.
Där känner jag ingen.
Hoppas det finns några roliga typer det.

Ikväll var barnen övertrötta, vilket resulterade i ren hysteri här hemma.
Nu sover båda två.
Det är knäpptyst.

Jag kan till och med höra mig själv andas!

Första dagen i skolan är avklarad!
Det var så oerhört skönt att få sätta sig i skolbänken igen.
Ärligt talat.
Jag blev också lycklig över att alla i min bordsgrupp är bra på att prata (inte under lektionen).
Så man slipper pinsamma tystader under diskussioner.
Etter lektionen stod jag och pratade med min nya klasskamrat Jimmy, en jättetrevlig kille!
Hans nästa lektion började klockan ett, jag tyckte det var lite synd om honom att sitta själv i tre timmar o vänta på sin nästa lektion, så jag var snäll och höll honom sällskap, och han bjöd på kaffe och det är ju aldrig fel.

I morgon är det skola igen.
Jag kan knappt vänta!

Idag när vi skulle gå ut på promenad satt en liten katt utanför våran dörr.
Vi ringde på dörrarna på vårat plan.
Men ingen öppnade.
Vi hade inte hjärta att lämna den lille stackaren där ute ensam.
Vi släppte in den i våran lägenhet och satte sedan upp lappar i huset.
Vi gick och köpte kattmat, ifall ägarna inte skulle höra av sig.
När vi nästan var hemma igen så ringde ägaren, de bor precis under oss.
Vi lämnade tillbaka kissen.
Ellioth blev jätteledsen.
Nu funderar vi på att köpa en kattunge.
Jag är lite allergisk.
Men vi ska fundera ett tag.
Ellioth har redan bestämt sig.
Hans kattunge ska vara en tjej och heta "kissemissen"

Dagen började bra.
Mysig frukost.
Pyssel och städning.
På eftermiddag gick vi ut och lekte kurragömma i lekparken, och så tog vi en tur ner till staden.
När vi kom hem njöt vi av en god middag när Lowe helt plötsligt börjar skrika och kräks rakt över bordet bland all mat.
Han kräktes igen och igen och igen och igen.
Magsjukt barn.
IGEN!

Nu ska jag gå och skura golv.
Igen.

Nu är vi tillbaka på hemmaplan igen.
Lowe och jag tog ett tidigt tåg igår från Norrköping.
Vi var tvungna att säga hej då till Emma.
Nu ses vi inte fören i Juni.
Jag älskar dig syster.
Den första halvtimmen till Katrineholm var han jättesur på mig för att han var tvungen att sitta still.
Väl i Katrineholm tog jag på honom skorna så han kunde springa omkring inne i väntsalen (40 minuters väntan innan nästa tåg). Men då kom han på att dörrarna ut öppnades om han gick emot dom, så till slut gav jag upp.
Jag släpade all packning och Lowe till rätt perong och lät honom springa där i stället.
Han blev överlycklig och sprang runt i snön.
Men han skulle gå i den ljupaste snön, och så nära tågspåret som möjligt.
Sedan ramlade han och doppade hela huvudet i snön.
Då blev Lowe skapligt sur.
Jag stoppade i ungen i vagnen och mutade honom med äpple tills tåget äntligen kom 20 minuter senare.
Väl på tåget satt han blick stilla i mitt knä och tittade på en liten pojke som satt bredvid oss.
Efter en stund blev ögonlocken på Lowe tynge o tyngre.
Han somnade.
10 minuter innan vi var i Karlstad väckte jag honom och tog på honom overallen.
Jobbig resa va?
haha.

Äntligen fick jag träffa min Ellioth som varit ifrån mig en vecka!
Älskade unge.

Vi åkte och storhandlade.
Mycket mat.

I morgon är det dags för dagis igen.
I alla fall för Lowe.
Nu är det slutspurten innan jag sätter mig i skolbänken igen!

Nu ska jag kolla på Tv.