Interntionella veckan.

Tänkte göra en liten tillbakablick eftersom jag har varit borta ett tag.
Jag tror jag har nämnt tidigare att jag har en inneboende den här veckan från Danmark, hon kom i söndags och hon är hur härlig som helst. Vi lärde oss ganska snabbt att vi lättast kan förstå varandra genom att prata engelska, danska är ett väldigt svårt språk om jag får säga så.
I måndags var det första dagen på internationella veckan och vi fick äntligen träffa alla de andra människorna som skulle medverka, förutom några svenskar har vi: Danmark, Nederländerna, Belgien, Spanien, Wales, Irland och Usa.

I tisdags åkt vi allihopa ut i skogen och vi hade inte en aning om vad som väntade. Vi hade massor med packning och vi fick alla hjälpas åt att bära den.
Vi började gå upp i skogen, det blev mer och mer brant och jag kunde nästan ana vad som komma skulle.
Vi skulle vandra/klättra upp på berget.
Jag kan tala om att det var ganska mycket stonk och stön, det brände även gött i benen när vi klättrat i sisådär en halvtimme.
Utsikten var så jäkla vacker där uppe och kamerorna gick varma. Eftersom det blåste ganska mycket kunde vi inte laga vår lunch på berget utan vi fick söka lite skydd i skogen.
Vi satt i grupper om tre och lagade tacos på stormkök, till efterätt grillade vi bananbåtar med choklad i över den öppna elden vi också gjort.
När vi hade vilat och ätit i en timme ungefär var det dags att plocka ihop alla saker igen för att bege oss tillbaka mot bilarna. Vi skulle tydligen inte gå samma väg tillbaka utan vi skulle "Buscha" som vår lärare uttryckte det. Vi skulle alltså gå med karta och kompass genom skogen och hitta tillbaka en annan väg.
Vi gick ner för berg, upp för berg och så ner igen osv osv osv.
Till slut kom vi fram till en militäranläggning mitt i skogen och vår lärare tyckte att vi skulle hedra de "gröna" genom att marschera tillbaka (!?) samtidigt som vi sjöng några fåniga militärsånger eller något.
När vi var tillbaka vid bilarna var de flesta av oss helt slut men vi var även stolta över att vi lyckats stå ut trots brännande ben och andra ömma kroppsdelar.
När vi kom hem gick jag och danskan på stan en stund, sedan åkte vi hem och bytte om för att sedan åka tillbaka till universitetet och hade fest med de andra.

I morgon ska vår grupp, som representerar fyra av de olika nationaliteterna, ha en muntlig gruppredovisning. Utmanande, men väldigt spännande!

Kommentarer



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: