Svart på vitt

Jag har inte skrivit här på ett tag och N tyckte att det var på tiden.
Orken har bara inte riktigt infunnit sig.
Nu har vi flyttat från H-hagen, och det var inget lätt projekt.
Hade jag inte haft min fina fina fina D så hade det slutat med att jag grävt en grop till mig själv.
D hjälpt mig att flyttstäda in på sena natten, hon servade mig med mat och dricka, hon var barnvakt åt Lowe när vi packade in saker i bilen.
Jag vet inte hur jag ska kunna tacka dig tillräckligt älskade vän.
Har lite grannabstinens jag med, faktiskt.
Nu sitter jag i alla fall i våran nya lägenhet.
Den är så stor och fin, men det står kartonger och svarta plastsäckar överallt.
De skriker efter att få bli uppackade, men jag orkar inte.
Det räcker med att jag tittar på dem på tappar jag lusten, antagligen mest för att det är så fruktansvärt varmt.
Både jag och barnen är helt orkeslösa.
Jag tänke rymma till Norrpan en vecka och vila upp mig, sen när vi kommerr hem har Martin semester och då kanske vi kan ta tag i denna lägenheten ordentligt.
Igår ramlade Lowe och slog sig på sin docksäng, precis bredvid ögat, det svällde upp massor med lugnade ner sig ganska snabbt. Men idag när jag hämtade honom i hans säng på morgonen så var han blå runt hela ögat...han ser ut som Tyson..

Om en timme ska jag ner till MVC...det ska bli spännande....

Lycka.