Svart på vitt

Det bubblar i mig.
Jag svävar på moln.
Jag är inne i ett lyckorus.
Om lite mer än två månader står vi bredvid varandra i kyrkan,
klockorna ska ringa för oss.

Jag önskar att jag hade skrivit den här låten,
men det har jag inte.
Men från och med nu bestämmer jag att den handlar om oss.
Jag älskar dig.

Du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
alla drömmar jag har glömt.

Du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
hela livet vill jag ge.

För du är där när ingen ser mig
du är där när stormen yr
du är där när natten skrämmer
du är där när dagen gryr
och jag vill alltid ha dig nära
närsom åren läggs till år
och att livet vill oss lära
är att framtiden är vår

Närsom klockorna har stannat och tiden tycks stå still
och man inte vågar säga det man längst i hjärtat vill

Då ska vi ta varandras händer
Då ska vi minnas denna dag
och förstå vad som än händer är det alltid du och jag

För du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
alla drömmar jag har glömt
och du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
all min längtan vill jag ge

Ja all min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge.

"You are my lobster".