Svart på vitt

I eftermiddag har jag fyra barn att ta hand om, mina egna tre såklart och så en kompis till stora pojken.
Jag tog ut pepparkaksdegen ur kylen förut och tänkte att jag kunde underhålla dem med lite pepparkaksbak, men jag ångrade mig lika snabbt och stoppade in den igen.
Men sedan ångrade jag mig ännu en gång och drog igång baket i köket, dessvärre blev det väl ingen hit.
Det slutade med att jag stod och bakade själv (Theodor satt i sin barnstol och tuggade på en röd plastkrabba). När jag hade bakat klart tyckte barnen att dem skulle få äta pepparkakorna i stället.
Nu borde dem vara mätta ett par timmar...
Om ni undrar varför det inte blev så många pepparkakor så beror det på att degen slank ner i vissa barns, jag nämner inga namn, magar.