Svart på vitt

Idag skulle jag testa ett pass på gymmet som jag tänkte kunde vara kul, Martin skulle komma hem lite tidigare så att jag hann i tid.
Klockan tickade iväg och det kom ingen Martin.
När han till slut dök upp var jag redan fullt påklädd och ser på klockan att jag har undefär 20 minuter på mig att gå i snöstormen till gymmet.
Efter att ha halkat till ett antal gånger kommer jag till slut fram, då inser jag till min stora besvikelse att det inte alls är något pass vid den här tiden!!
Jag har alltså kollat på fel schema!!
BRA ERICA, BRA!
Jag fick köra mitt program i gymmet i stället, sedan kom Martin och barnen och hämtade mig.
Nu har jag ätit middag och ska njuta av lugnet innan det är dags att krypa till sängs.

För er som vet lite om mina rädslor:
Jag klarade av att gå hela vägen till gymmet, i mörkret, ensam, utan att få panik.
Ett steg i rätt riktning.
Ett steg i taget.