Svart på vitt

Jag vaknade inatt av att lampan i vardagsrummet tändes och att tv:n sattes på.
Jag frågade Martin vad klockan var, den var 01:45.
Jag går ut i vardagsrummet och där sitter Ellioth i soffan och tittar på tv.
Han måste ha trott att det var dags att vakna, jag skickade in honom i sängen igen och sedan kunde jag inte somna om.
Jag hade ju kunnat ta en sömntablett, men jag är livrädd för dem.
Nu sitter jag och dricker kaffe och hoppas på att vakna till.
Nyss fick jag ett glädjande besked, vi har fått erbjudande om lägenheten jag vill ha.
Jag vet att Martin egentligen inte vill flytta, han tycker att vi har det bra här.
Men lägenheten ligger ett par stenkast bort, så det är ingen längre flytt.
Ska jag bo kvar i den här staden så vill jag känna mig bekväm, jag håller alla två tummar jag har nu!