Svart på vitt

Jag vet inte om jag egentligen får säga någonting, men jag kan verkligen inte låta bli.
Igår gick jag in på en reklambyrås hemsida (där Martin haft praktik i två omgångar), dem hade en ledig tjänst!
Jag säger till Martin på än gång att han måste söka, då säger han:
"dem har ringt mig, jag ska träffa dem den 5:e november".
Han har inte sagt någonting till mig!
Jag ville gråta och skrika av lycka!
Jag vill egentligen inte ha några höga förväntningar för vi har ju ingen aning om hur det här kommer sluta.
MEN, har vi riktig tur, och jag menar den där turen som man kanske bara får uppleva en gång under sin livstid, så kanske vi kan flytta hem vartefter.
Lova att ni håller alla tummar ni har och ber för att det här ska gå vägen.