Svart på vitt

När jag träffar människor för första gången brukar jag efteråt få höra att jag framstår att vara en karismatisk människa med huvudet högt.
Idag känner jag mig inte så, idag vill jag bara försvinna.
Jag vet varken ut eller in, jag vet inte vad jag vill.
Om jag inte förändrar min livssituation snart så kommer jag trilla ner i det där mörka hålet igen som jag sakta men säkert håller på att kravla mig upp ur.
Jag får liksom inget grepp om mina känslor.