Svart på vitt

I morse intalade jag mig själv innan jag klev upp ur sängen att den här dagen skulle bli en riktigt bra dag.
Synd att det inte blev så.
Hemmet behövde en riktig makeover och den enda som gjorde någonting var jag...
Jag städade hela lägenheten själv, trots att det bor fler här hemma.
Nu är jag på väldigt dåligt humör, jag är ingen hemmafru.
Visst, jag kunde ju bara ha satt mig ner och låtit det damma igen fullständigt medan jag väntade på lite backup, men jag kan verkligen inte leva i skiten.
Jag har lite småpyssel kvar egentligen, men jag är helt slut i kroppen efter den här dagen.
Nu har jag tänt lite ljus runtom i lägenheten, gjort mig en latte och sitter i soffan.

Jag har funderat ett tag på att ta bort min facebook, den gör mig arg alldeles för många gånger om dagen. Dock vet jag att jag är så beroende av den att jag troligtvis inte skulle klara mig längre än en vecka.
Måste nog börja fundera över vilka jag faktiskt vill ska kunna följa mig där, gamla bekanta och folk man egentligen inte känner behöver ju inte finnas med på listan.
Mitt flitiga användande av facebook har även börjat skapa tissel och tassel bakom mig rygg och jag vet inte riktigt om jag gillar det.
Det är ingen som pratar MED mig, folk verkar tro att de känner mig för att de känner min facebookprofil, jag tycker nästan lite synd om er.
Vissa människor verkar också ha problem med att jag har börjat stå upp för mig själv, jag kan inte bara ta emot skit längre utan att hugga tillbaka och det tänker jag inte be om ursäkt för.
Det är nya tider och jag trivs med mitt nya liv och mina nya vänner.